- Vem som skriver
- Varje text har en namngiven författare. Texter som rör medicinska sakförhållanden granskas av läkare innan de publiceras, och granskaren anges med namn och roll. Är granskningen inte genomförd står det uttryckligen att den inte är fastställd, i stället för att uppgiften utelämnas.
- Vilka källor vi använder
- Vi utgår från svenska myndigheter och kunskapsorganisationer: Socialstyrelsen, SBU, Sveriges Kommuner och Regioner samt 1177. Vetenskapliga översikter används när de finns. Vi hänvisar inte till enskilda studier utan sammanhang, och vi använder inte kommersiella källor som stöd för medicinska påståenden.
- Hur ofta vi uppdaterar
- Varje text har ett granskningsdatum och ett datum för nästa planerade genomgång. Uppgifter som kan ändras, som priser på marknaden eller regelverk, anges alltid med mätdatum så att du ser hur aktuella de är.
- Vad vi inte skriver
- Vi publicerar inga texter som tolkar enskilda provvärden, inga behandlingsråd och inga påståenden om att tidig upptäckt alltid leder till bättre utfall. Vi redovisar också forskningskritiken mot hälsokontroller, trots att vi säljer dem.
- Hur vi hanterar vår egen intressekonflikt
- Vi är part i den marknad vi skriver om. Där en text berör vårt eget erbjudande anger vi det, och där en kostnadsfri väg finns anger vi den först. Prisuppgifter om andra aktörer hämtas ur deras egna publicerade priser med datum, och vi jämför inte kvalitet mellan namngivna aktörer.
Det finns en särskild anledning att redovisa metoden i just den här kategorin. Innehåll om hälsa bedöms hårdare än annat innehåll, av goda skäl: en felaktig uppgift kan påverka någons beslut om sin egen kropp. Samtidigt är en stor del av det som publiceras om hälsoprover i Sverige skrivet av aktörer som säljer prover, utan namngiven författare och utan namngiven granskare. Vi säljer också hälsokontroller. Skillnaden vi försöker göra är att avsändaren och underlaget ska gå att kontrollera.
Det innebär också att vi ibland skriver saker som talar mot vår egen försäljning. Att fler markörer inte ger ett säkrare svar. Att en symtomfri person som mäter tjugo analyser nästan alltid får minst en avvikelse av rent statistiska skäl. Att sömn, belastning och återhämtning inte syns i något prov vi kan sälja. Om vi utelämnade det skulle texterna vara mer säljande och mindre sanna.
Att redovisa kritiken mot den egna kategorin är ovanligt, men det följer av källorna. SBU har granskat fjorton studier och delar Cochranes slutsats att allmänna hälsokontroller av friska vuxna inte bör förespråkas[5], och Läkartidningen nämner egenbeställda blodprovspaket som exempel på övertestning[6]. Den som skriver om hälsoprover och utelämnar det utelämnar det viktigaste.
Behöver du sjukvårdsrådgivning ska du ringa 1177, och vid akuta besvär 112. Våra texter är allmän information och ersätter inte en medicinsk bedömning.
Vem skriver texterna?
NexaHealths redaktion författar texterna, och varje text anger sin författare. Texter med medicinska sakförhållanden ska granskas av läkare innan de publiceras. Utsedd medicinsk granskare är Bengt Eriksson, överläkare. Är granskningen av en enskild text inte genomförd står det uttryckligen i texten, tillsammans med att specialitet och arbetsplats anges när uppgifterna är fastställda.
Varför anger ni granskningsdatum och nästa granskning?
Därför att det gör kvalitetsarbetet kontrollerbart i stället för påstått. Ett granskningsdatum utan nästa planerade genomgång säger inget om huruvida innehållet fortfarande stämmer. Uppgifter som ändras ofta, som marknadspriser och statistik om väntetider, anges dessutom alltid med mätperiod.
Varför använder ni inte era egna provsvar som exempel?
Provsvar är känsliga personuppgifter, och ett exempel som bygger på en verklig person kräver samtycke och avidentifiering som ändå riskerar att vara otillräcklig. Konstruerade exempel skulle i sin tur kunna läsas som tolkningsmallar, vilket är precis vad ett provsvar inte tål. Vi förklarar därför principerna i stället för att visa fall.
Kan jag lita på texter om hälsa från ett företag som säljer prover?
Bedöm dem på samma sätt som du bör bedöma alla texter i kategorin: finns en namngiven författare, finns en namngiven granskare, redovisas källorna, och anges det när uppgifterna hämtades. Om en text saknar allt detta men innehåller en rabattkod bör du vara försiktig. Vi anger vår intressekonflikt just för att du ska kunna väga in den.
Rättar ni fel?
Ja. Fel rättas när de påtalas, och rättelsen framgår av granskningsdatumet. Har du hittat något som är felaktigt eller föråldrat är det värdefullt att höra det, och du kan skriva till oss via kontaktsidan.
Hur bedömer jag själv en text om hälsa?
Fem kontroller räcker långt, och de tar under en minut. Finns en namngiven författare, eller står det bara ett företagsnamn. Finns en namngiven granskare med angiven yrkesroll. Går källorna att öppna och leder de till myndigheter eller forskning, snarare än till andra säljande sajter. Anges det när uppgifterna hämtades, särskilt för siffror och priser. Och säger texten någonstans vad den inte kan svara på.
Den sista punkten är den mest avslöjande. En text som beskriver vad prover kan visa utan att någonstans nämna vad de inte kan visa är skriven för att sälja, inte för att informera. Detsamma gäller texter som utelämnar att fler analyser ger fler avvikelser, eller som beskriver tidig upptäckt som undantagslöst bra. Det är inte svårare än så att skilja underlag från marknadsföring, och kontrollerna fungerar även på våra egna texter.
Om du gör kontrollerna på de svenska sajter som i dag rankar högst på sökningar om trötthet och blodprover kommer du att se att flera av dem saknar både namngiven författare och namngiven granskare, och att minst en av dem placerar en rabatterbjudande mitt i en text om ett symtom. Det säger inget om deras provtagning, som kan vara utmärkt. Det säger något om vad texten är till för.